Vad är ett xenotransplantat?
Ett xenotransplantat är en transplantation mellan arter. Transplanterade organ kallas transplantat, och därför är en xenotransplantation ett organ som transplanteras från en art till en annan.
Vad är en art?
Den barriär som definierar en art är om reproduktion är möjlig. En hund och en gris kan inte para sig och framgångsrikt producera avkomma, därför är de olika arter och en transplantation från den ena till den andra skulle kallas xenotransplantation.
En collie och en labrador retriever kan para sig och producera avkomma, därför är de samma art och en transplantation från den ena till den andra skulle inte kallas xenotransplantation.
En transplantation mellan två genetiskt skilda medlemmar av samma art kallas för en allotransplantation. En transplantation mellan medlemmar av samma art som är genetiskt identiska (inavlade djur eller enäggstvillingar) kallas en isotransplantation. Och en transplantation från en person till sig själv (till exempel att flytta ben från höften till ryggen för att laga en bruten kotpelare) kallas autotransplantation.
Vilken forskning bedrivs på området?
Omfattande forskning om xenotransplantation pågår i hela världen. Med sökmotornNIH gopher kan du ta reda på detaljer om alla xenograftprojekt som för närvarande finansieras av National Institute of Health. Det fanns två xenograftprojekt som finansierades 1994 och fyra året innan. Dessutom pågår arbete utomlands, särskilt i Storbritannien, och vid privata företag i USA.
Vilka xenotransplantationer har gjorts?
Det har bara gjorts några få försök med xenotransplantationer på människor under årens lopp, men inga projekt för xenotransplantationer av fasta organ på människor är för närvarande godkända av FDA. ”Baby Fae”, ett barn som föddes med ett missbildat hjärta överlevde under en kort tid med ett babianhjärta. Två män transplanterades med lever från babianer vid universitetet i Pittsburgh. Dessa patienter levde i flera veckor. Och i slutet av 1995 transplanterades en man med aids med benmärg från en babboon. Han lever fortfarande och mår bra den 1 april 1996, men det finns ännu inga bevis för att babiancellerna hjälper hans immunförsvar.
Fungerar xenografts?
För närvarande är xenografts inte särskilt framgångsrika jämfört med allografts. Bristen på organ har dock föranlett fortsatt forskning på detta område. Tusentals människor dör varje år på grund av bristen på mänskliga organ.
Vilka är problemen med xenografts?
Liksom med allografts är det största problemet avstötning. Människor har ”naturliga antikroppar” som cirkulerar i blodet och orsakar omedelbar transplantationssvikt när organ från vissa arter transplanteras (t.ex. grisorgan). Dessutom aktiveras ett system av proteiner i kroppen som kallas ”komplement” när grisorgan transplanteras till primater, vilket leder till allvarlig systemisk toxicitet. Detta kan bero på att primaternas komplementregleringssystem inte känner igen griskomplementet. Gentekniker försöker kringgå detta problem genom att genetiskt modifiera grisar så att de har några komplementreglerande proteiner på sina celler.
Kommer xenotransplantationer någonsin att bli vanliga?
Det finns inget sätt att besvara denna fråga eftersom det finns för många vetenskapliga hinder just nu för att man inte ska veta om xenotransplantationer någonsin kan göras så att de fungerar bra. Vissa forskare och transplantationskirurger är mycket optimistiska om att xenotransplantationer är ”precis runt hörnet”, medan andra tror att de aldrig kommer att bli en framgångsrik teknik.
Vilka är de etiska aspekterna av att använda djurorgan för att rädda människoliv?
Djurvävnader har använts som transplantat till människor i årtionden. Hjärtklaffar från grisar har med framgång använts för att ersätta skadade hjärtklaffar hos människor med stor framgång. Blodkärl från kor har använts för att ersätta skadade blodkärl hos människor före utvecklingen av syntetiska material som Dacron och Goretex.
Det finns två stora etiska farhågor när det gäller xenotransplantat: farhågorna om att xenotransplantationer kommer att föra in virus i den mänskliga populationen och farhågorna om att djur har samma ”rättigheter” som människor och därför inte bör avlivas, även om det räddar människoliv.
När det gäller den första frågan debatteras detta område för närvarande livligt. Ingen vet om transplantation av djurorgan till människor eventuellt kan leda till att ett djurvirus bryter ut i människosläktet. Berömda auktoriteter inom virologi är oroade över möjligheten, men ingen vet egentligen om det är troligt eller inte,och många forskare anser att det är mycket osannolikt. National Institutes of Health undersöker för närvarande frågan och bör vid någon tidpunkt utfärda riktlinjer eller en rapport. Den största oron gäller användningen av primatorgan, organ från grisar borde utgöra ett mycket mindre hot.
Rörande djurens ”rättigheter”: även om små grupper av människor har irriterat seriösa forskare i det här landet och i Europa i årtionden, anses detta motstånd i allmänhet vara utomjordiskt naivt. Faktum är att vårt samhälle värdesätter mänskligt liv och vi har seder och lagar för att skydda människor. Vi äter dock djur som mat och använder deras skinn och andra produkter för våra skor och vår värme. Det verkar helt förenligt med dessa seder och bruk att använda en grislever för att rädda en människas liv. Frågan om primater är mer hett debatterad eftersom intelligensnivån hos vissa apor rivaliserar med intelligensnivån hos vissa människor. Primater är dock ändå inte idealiska som donatorer av andra skäl, bland annat på grund av den lilla kullstorleken, den långa latenstiden innan en graviditet är möjlig och den höga frekvensen av virusinfektioner bland primater. Därför koncentrerar sig de flesta forskare inom xenotransplantation på andra djur än primater.
Var kan jag få veta mer om xenotransplantation?
På webbplatsen ”The Why Files” finns en informativ artikel om xenotransplantation med titeln ”An answer to the Transplant-Organ Shortage”.
Se även FDA:s (Federal Drug Administration, USA) faktablad om xenotransplantation av den 20 september 1996 och ”Organ Transplants from Animals: Examining the Possibilities”.