13 maj 1940.
Första talet som premiärminister i underhuset
Den 10 maj 1940 blev Winston Churchill premiärminister. När han träffade sitt kabinett den 13 maj sa han till dem att ”jag har inget annat att erbjuda än blod, slit, tårar och svett”. Han upprepade den frasen senare på dagen när han bad underhuset om en förtroendeomröstning för sin nya regering med alla partier. Labour reagerade hjärtvärmande, medan de konservativa reagerade ljummet. De ville fortfarande verkligen ha Neville Chamberlain. För första gången hade folket hopp, men Churchill kommenterade till general Ismay: ”Stackars människor, stackars människor. De litar på mig, och jag kan inte ge dem något annat än katastrof under ganska lång tid.”
Jag ber att få föreslå,
att denna kammare välkomnar bildandet av en regering som representerar nationens enade och orubbliga beslutsamhet att föra kriget mot Tyskland till en segerrik avslutning.
http://ia800205.us.archive.org/19/items/Winston_Churchill/1940-05-13_BBC_Winston_Churchill_The_New_Administration.mp3
I fredags kväll i går fick jag Hans Majestäts uppdrag att bilda en ny regering. Det är parlamentets och nationens uppenbara önskan och vilja att denna ska utformas på bredast möjliga grund och att den ska inkludera alla partier, både de som stödde den förra regeringen och även oppositionspartierna. Jag har slutfört den viktigaste delen av denna uppgift. Ett krigskabinett har bildats med fem ledamöter som tillsammans med oppositionsliberalerna representerar nationens enighet. De tre partiledarna har gått med på att tjänstgöra, antingen i krigskabinettet eller i ett högt verkställande ämbete. De tre stridskårerna har tillsatts. Det var nödvändigt att göra detta på en enda dag på grund av händelsernas extrema brådska och stränghet. Ett antal andra positioner, nyckelpositioner, tillsattes i går, och jag överlämnar ytterligare en lista till Hans Majestät i kväll. Jag hoppas kunna slutföra utnämningen av de viktigaste ministrarna under morgondagen. Utnämningen av de andra ministrarna brukar ta lite längre tid, men jag litar på att när parlamentet sammanträder igen kommer denna del av min uppgift att vara slutförd och att administrationen kommer att vara komplett i alla avseenden.
Jag ansåg att det låg i allmänhetens intresse att föreslå att kammaren skulle sammankallas för att sammanträda i dag. Herr talman gick med på det och vidtog de nödvändiga åtgärderna i enlighet med de befogenheter som tilldelats honom genom kammarens resolution. I slutet av dagens förhandlingar kommer det att föreslås att kammaren ajourneras till tisdagen den 21 maj, naturligtvis med möjlighet att sammanträda tidigare om det skulle behövas. De ärenden som kommer att behandlas under den veckan kommer att meddelas ledamöterna så snart som möjligt. Jag uppmanar nu kammaren att, genom det förslag som står i mitt namn, uttrycka sitt godkännande av de åtgärder som vidtagits och förklara sitt förtroende för den nya regeringen.
Att bilda en administration av denna omfattning och komplexitet är ett allvarligt företag i sig självt, men man måste komma ihåg att vi befinner oss i inledningsskedet av ett av historiens största slag, att vi är i strid på många andra punkter i Norge och Holland, att vi måste vara förberedda i Medelhavet, att luftstriden pågår kontinuerligt och att många förberedelser, som min ärade vän nedanför landgången har nämnt, måste göras här hemma. I denna kris hoppas jag att jag kan bli ursäktad om jag inte talar till kammaren i någon längre stund i dag. Jag hoppas att alla mina vänner och kolleger, eller tidigare kolleger, som berörs av den politiska återuppbyggnaden, kommer att ta hänsyn, all hänsyn, till den brist på ceremoni som det har varit nödvändigt att agera med. Jag skulle vilja säga till kammaren, som jag har sagt till dem som har anslutit sig till denna regering: ”Jag har inget annat att erbjuda än blod, slit, tårar och svett.”
Vi har framför oss en prövning av det mest smärtsamma slaget. Vi har framför oss många, många långa månader av kamp och lidande. Ni frågar: Vad är vår politik? Jag kan säga det: Det är att föra krig, till sjöss, till lands och i luften, med all vår kraft och med all den styrka som Gud kan ge oss; att föra krig mot ett monstruöst tyranni, som aldrig överträffats i den mörka, beklagliga katalogen av mänskliga brott. Det är vår politik. Ni frågar: Vad är vårt mål? Jag kan svara med ett ord: Det är seger, seger till varje pris, seger trots all terror, seger, hur lång och svår vägen än må vara, för utan seger finns det ingen överlevnad. Låt oss inse detta: ingen överlevnad för det brittiska imperiet, ingen överlevnad för allt som det brittiska imperiet har stått för, ingen överlevnad för tidsålderns drivkraft och impuls, att mänskligheten kommer att röra sig framåt mot sitt mål. Men jag tar mig an min uppgift med liv och hopp. Jag känner mig säker på att vår sak inte kommer att misslyckas bland människorna. Vid denna tidpunkt känner jag mig berättigad att kräva allas hjälp, och jag säger: ”Kom då, låt oss gå framåt tillsammans med vår förenade styrka.”
Vänligen hjälp till att stödja International Churchill Society – Gå med eller gör en donation idag.